Hobbylöparen

Första passet den här veckan idag. Inte helt okej men det finns nästan en rimlig förklaring för det. I helgen åkte jag till svågern och hjälpte honom med lite grävning och att göra en ny hage. Det betyder alltså att ett stort antal stolpar ska ner i marken och jag kan ju säga att det inte direkt går att peta ner dem. Nej, det är spett och slägga som gäller. De har även ett får som är halvtamt efter att ha blivit flaskmatad. Alice (fåret) följer efter men när det är dags att ta in henne så flyttar hon sig... snabbt. Får är alltså snabba. Så resultatet av helgen blev en helt vansinnig träningsvärk i axlar, armar och händer och ett antal maxlöpningar (efter fåret). Tyvärr hann jag inte med att simma i helgen men trots det så kändes kroppen sliten så jag tog ledigt på måndagen. Jag glömde bort att jag skulle på kurs på tisdagskvällen. Jag ska bli instruktör åt oerfarna fotbollstränare, en instruktör åt instruktörer alltså. Det roliga var att det ju självklart fanns någon som instruerade

Vaknade tidigt av klockan imorse. Jag behöver gå upp tidigare för att ta mig till jobbet i tid. Av någon underlig anledning så går det fortare att åka tåg än att cykla. Hur som helst så sa min kropp nej, eller rättare sagt, den sa NEJ!. Lite lathet och träningsvärk, har ju inte gjort benböj med stång på säkert ett år, och allmän trötthet fick mig att ligga kvar i sängen en timme till. Väl på jobbet så var det inte helt självklart att jag skulle kunna resa mig när jag väl hade satt mig. Trötta ben och och träningsvärk i den bakre regionen gjorde det hela till ett halvt företag att kunna resa mig upp men skam den som ger sig. Tredje gången jag skulle gå till skrivaren så insåg jag att jag verkligen, och då menar jag verkligen VERKLIGEN, behövde lite blodgenomströmning i kroppen. Jag har ju ändå bestämt att torsdag är vilodag och man kan ju inte gärna ha två vilodagar i rad så det fick bli en löptur när jag kom hem. Vääääldigt långsamt sett till puls men det är bara att tugga i sig

Första "dubbelpasset" eller vad man ska kalla det. Dagen började med uppstigning klockan 05.00 följt av första styrkepasset. Eller första och första, jag HAR tränat styrka förut men det var ett tag sedan. Nu har jag ett pass där jag jobbar lite med vikter men mestadels med kroppen. Jag körde väl inte sådär jättehårt utan mest för att kroppen ska vänja sig med att få jobba. Tänkte ta en bild men eftersom jag är hemma och vikterna har en aningen annorlunda färg så hoppade jag över det. Det hade i alla fall inte blivit en sån där snygg selfie vid en bänk taget mot en gigantisk spegel. Ibland undrar jag om gymmare verkligen tränar eller om de bara speglar sig... Jag vet, de har stora muskler och det får de av att träna, skojade bara. Dusch, frukost och sedan lämning på dagis. Sen iväg till jobbet. Jobba, lunch, sluta jobba, hämta på dagis (vanligtvis är det mamman som hämtar så det brukar bli lite fel när jag kommer men idag var det klockrent), hem, laga mat, vänta in frun, ivä

Mitt BMI påstår att jag är överviktig och med handen på hjärtat så har BMI:t rätt. 91 kg fördelade på 186 cm styrker påståendet. Så går det när man slarvar med kosten barn! Aja, till dagens pass. Meningen var att ruska lite liv i kroppen nu och bara tala om att det kommer att bli till att röra lite på sig nu och inte bara sitta i soffan. 5.1 km i pulszon 3 var tanken men det var riktigt svårt att hitta pulsen. Min kropp vill verkligen inte träna på morgonen...alls. Det krävdes 2 km innan den började stabilisera sig och jag kunde börja ta i lite grann i alla fall. Pace visade att jag inte ens är nära något slags form, förutom rund då, men det vore ju rätt konstigt om det skulle vara så.

Målet är att göra ett triathlon, att göra en Iron Man i Kalmar den 18:e augusti nästa år. Kalla det gärna för en 40-års kris för det är antagligen precis vad det är. Jag fyller 39 om knappt tre veckor och är lite för tung för att jag ska vara helt nöjd med mig själv.  Meningen var att jag skulle ha sprungit milen under 40 min i år. Förra säsongen var bra, då fick jag för mig i februari att det skulle vara kul att bli vältränad så jag körde igång med löpning och det gick bra. Jag lyckades pressa tiden till 42:38 innan jag fick njursten på hösten. När jag sen blev frisk och skulle börja dra igång träningen igen kom bakslagen i ett. Mellan januari och april blev jag sjuk i feber sex gånger, småbarn på dagis, jag hade en rotation i höften som ledde till en kotförskjutning på två kotor vilket jag ännu inte är riktigt fri från. Självklart sprack min plan, det har inte blivit ett enda lopp i år. Resultatet blev att jag gick upp i vikt igen så vad ska jag nu göra istället? Tja, en Iron man